Hur bereds skinnen?

Alla lammskinn och fårskinn jag köper som råskinn bereds av Donnia Skinn sedan år 2005. Jag har inte hittat något annat berederi med deras höga kvalitet och vänliga service så därför var det extra roligt att få åka med på deras studieresa till Bosnien/Kroatien och berederiet i Bugojno i oktober 2016.

Donnia Skinn grundades 1989 av Tome Ugrinovski som fram till dess arbetat som produktionschef på anrika Tranås Skinnberederi. Beredningsprocessen som han utvecklade under tiden han arbetade där, står än i dag som grund till den beredning som utförs i Sverige såväl som berederiet i Bosnien. Donnia Skinn har idag 7 anställda i Tranås och ytterligare 27 personer i det helägda dotterbolaget Donnia Trade i Bugojno, Bosnien.

Donnia Skinn AB, ett familjeföretag som bereder mina fårskinn och lammskinn.
Donnia Skinn AB, ett familjeföretag som bereder mina fårskinn och lammskinn.

Från det att djuret slaktas så följer en lång rad processer och varje skinn hanteras minst 40 ggr innan det kommer till mig färdigberett. I grova drag är det följande steg.
På slakteriet: Skinnet dras av, kyls ner, saltas och packas på pall.

På Donnia i Tranås: Skinnen gås genom och val av lämplig beredning (längd på ullen) för varje skinn görs. Eventuella skador eller avvikelser noteras. De stansas med ett särskilt nummer så att man ser vilken gård de kommer från. Sedan fraktas de med lastbil ner till Bosnien.

På berederiet i Bosnien: Först läggs skinnen i en roterande nätbur där löst skräp som halm mm skakas ur. Vidare grovklipps ullen, sedan tvättas skinnet och läggs i blöt ett dygn för att man sedan ska kunna ta bort kött- och fettrester i fläskningsmaskinen.
Man tillsätter sedan enzymer som bearbetar lädret i en process som kallas vekning, då fetter bryts ner och proteiner luckras upp. För att stoppa denna process så tillsätts myrsyra och sedan ligger det så i minst två dygn varpå det garvas med ofarligt 3-värt kromsulfat. Detta är det absolut vanligaste garvämnet i världen och skall inte förväxlas med 6-värt krom som är mycket farligt.
När skinnet är garvat finns inget krom i ullen och mycket lite kvar i lädret. (Det är helt säkert att använda skinnet direkt när man får hem det utan att tvätta det och om man sorterar skinnet i Brännbart när man en dag vill slänga det så blir det inga rester i naturen). Skinnet tvättas igen, centrifugeras och sedan torkas det i ett jättestort torkskåp. Sen återfettas skinnet och sträcks ut med hjälp av klämmor på ett galler och torkas igen.
I stora maskiner som ser ut som tvättmaskiner avfettas sedan skinnen och sedan tas de till slipningen av lädret. Det är då baksidan blir mjuk och len men det är från denna slipning som det sedan lossnar små rester som kan fastna på tyg. Detta är inget man i dagsläget har hittat någon lösning på utan man får vara försiktig om man lägger skinnen på sträva tyger och försöka torka av med jämna mellanrum eller lägga ett skydd mellan lädret och möbeln.
Eventuella kvarvarande tovor kardas bort, kanterna skärs jämna och ullen finklipps till rätt längd. Om skinnet får någon skada på vägen så tas det upp till de skickliga sömmerskorna som syr en stark söm i lädret vilken ofta inte syns på ullsidan. Skinnen fraktas sedan med lastbil tillbaks till Donnia i Tranås där de sedan packas och skickas tillbaks till Gotland.

På mitt lager: När jag sedan får skinnen packar jag upp dom och går genom dom ett och ett. Jag finputsar till det sista, stämplar det, sätter ett pris och sedan fotograferas de för att läggas upp i webbutiken.